idag ringde sockerkaksmannen. bara för några minuter sedan. vi sågs i lördags och idag ringde han - det känns som att han läst i någon manual (typ: alla får ligga) att man åtminstone bör vänta två dagar innan man hör av sig. och mer klarade han inte.
det är inte det att jag inte gillar sockerkaka eller att bjudas på middag. det är bara det att han tror att jag blir imponerad av att se på när han tillagar och bakar. som om att han skulle vara en modern metroman som kan sig väg runt köket. och så är det ju så mysigt, att laga och baka i sällskap, tillsammans, inte sant? inte alls.
han ville ses imorgon. jag sa att jag fått parasiten. han sa äsch, de smittar ju inte. jo min gör det, sa jag.